utvärdering 2

Nästa pedagog och delkursen som stod på tur var Thomas med sin föreläsning om Design och rummet. Det jag kan säga om Thomas är att han är en utomordentlig pedagog som man ska verkligen se och observera under hans föreläsningar. En exemplarisk lärare som har alla egenskaper för att kunna hjälpa studenterna på det bästa sättet. Det jag kan konstatera om honom är att han i första hand visar till oss alla att han är en människa precis som vi och sen lärare. På det sättet skapar han en trygghet och bra stämning i klassen som är ytterst viktigt när inlärning ska äga rum. Vi gick igenom några ismer, bildanalys och grundläggande centrala konstvetenskapliga begrepp som ingen konstnär kan göra sig rättvis utan.
En annan plus i kanten för kursen var att vi fick prova på dem olika digitala medier innan vi verkligen fick ge oss in på dem efter vår VFU. Photoshop, foto och videokamera hantering är någonting som skall undervisas i dagens samhälle som har så stor beroende av dem växande och globala innovations processer som omfattar oss alla utan att lämna någon som helst oberörd.

Den enda nackdelen som jag nog stötte på och tyckte nästan var irriterande i den kursen var dem här oväntade kursändringar som pågår än idag, helt oacceptabelt måste jag faktiskt säga tror nog inte att jag är ensam om det.

utvärdering

Ok då var det dags för utvärdering av den här underbara kursen (Visuell kommunikation)som bara flög förbi, känns det som.
Ja vad kan man säga om den jag fick uppleva en hel del nya saker samtidigt som det var en hel del repetition av det som jag hade stött på tidigare. Viktoria gav oss en liten smakprov på hela kursen genom att allmänt introducera oss en hel del begrepp som rörde sig kring Visuell kommunikation i sig. Kommunikation bygger på överenskommelse – är en av dem grundläggande punkter inom kursen enligt min uppfattning, vilket hela kursen även kanske även hela utbildningen kommer att handla om framöver- arbetsuppgifter, gestaltningar, VFU, föreläsningar. Allting bygger på överenskommelse antingen mellan betraktaren, pedagogen, eleverna på VFU och oss själva studenter. Allting handlar om att övertyga dem ovanstående faktorer med varandra. Som student ska man övertyga sin lärare om att den kunskap som tilldelades kan tillämpas i rätt sammanhang vid rätt tidpunkt. När vi jobbade på dem senaste projekten där vi skulle använda oss av dem digitala medier för gestaltning och framställning av våra idéer krävdes det en hel del överenskommelse mellan oss själva då en hel del grupparbete framkom. Kommunikationen är en väldigt betydelsefull och grundläggande punkt inom både utbildningen där vi ska senare i livet bli pedagoger som ska ta vara och behärska denna typ av medier och utöver det vanliga livet överhuvudtaget. Formeln till den kan nog beskrivas på ett ganska enkelt sätt. Sändare –mottagare -respons. Även dem flesta grupp arbete som vi får har i grunden syftet att vi lär oss kommunicera med varandra så vi ska nog inte bli särskild överraskade om att det är något som vi kommer att stöta på rätt ofta i framtiden.
Kursen följdes därefter med Ullf Klarens Perception – sinnesintryck och färgläran. Ja den första delen av föreläsningar om perception tyckte jag var väldigt intressant och givande till skillnad från färgläran där upplägget var någorlunda sämre vilket gjorde att det var svårt att hänga med, när Ullf verkligen släppte loss med sina forskningars studier om färgläran. Jag tror att nog att hans huvud dominerades så pass mycket av dessa studier vilket medförde att han kunde glömma ibland att det satt en helt vanligt klass med studenter som har precis börjat med att komma in i hans värld (ingen mjukstart direkt där). Som sagt, kan nog bara klaga på upplägget av lektionen och på mina tidigare nämnda tankar om situationen då en expert börjar undervisa vilket har båda fördelar och nackdelar i.
Föreläsningen som handlade om perception var helt enkelt Tumbs Upp!!! Varför? Svårt att säga faktiskt kan nog bero på att jag är väldigt intresserad av hur människan fungerar på den sinnesutryckande fronten. Jag anser här likväll att det är något som varje pedagog måste ha med sig i bagaget. För att kunna förklara något som till en ska man kunna känna och se vilket sätt passar bäst just denna individ utgående från deras individuella förutsättningar d.v.s. grundläggande och moraliska principer. Tidigare nämnde jag att kommunikation handlade om att förhandla och perception kan användas som ett verktyg för att kunna veta hur man ska förhandla. Där handlar det om att kunna känna sig själv i första hand som en sändare innan man kan förstå hur mottagaren fungerar för att lyckas få den rätta responsen som är i pedagogens fall bekräftelsen på att eleven har förstått allting på rätt sätt. Eller om jag formulerar det på ett annat sätt så är det – lär känna dig själv innan du försöker lära någon annan man kan inte veta hur någon annan fungerar om man vet inte hur man själv fungerar(någon slags självutvärdering). Få en självuppfattning innan du ska fatta mottagaren. Synd bara att Ullf inte tar vara på det själv. Jag anser att det är viktigt att kunna lära sig själv att se på sig själv med andras ögon.

Ok nu är jag tillbaka igen.

Ja faktorer som kan ställa sig i vägen för undervisningen och elevernas beteende. I maj månad skrev jag ett arbete som berörde just denna typ av område då vi jämförde skolorna från förorten med skolorna från innerstad. Vi diskuterade en hel del ämnen som berörde integrerings processer och segregering som pågick i smyg i skolorna kan man säga utan att några som helst särskilda åtgärd på det. Svaret på den var någonting som hette Kulturell Kapital. Om jag ska förenkla det uttrycket så kan man säga att det vad individen har med sig i den intellektuella bagaget plus en hel del personliga egenskaper som visar hur denne individ framställer sig själv som person låter krångligt ”tell me about it”. Anyways efter den undersökningen så visste jag inte riktigt om jag hade kommit till någon typ av svar igentligen utan den ena frågan utvecklade sig till ett svar som ledde till en annan fråga och frågan var då främst är det verkligen det som var svaret. Nu blev jag över filosofisk igen haha..

Tillbaka till eleverna då jag märkte att oftast dem som var dem här problem skapare under lektionen var elever med svagt intresse för bild och igentligen kan man inte klaga på dem stackare. Ja menar vem vill hålla på med något som du tycker är tråkigt plus att du inte är särskild duktigt på det. Kan det bero på att dagens elever har ingen tålamod?? Eftersom dagens samhälle serverar allting för dem på en fatt. Internet till exempel, datorer dataspel. Alla aspekter har ett gemenskap dem bygger på direkt bekräftande – klicka på skärmen för att komma till facebook ”klick” du är inne på facebook. Döda alla fiender så har du vunnit spelet ”klick” en död yeyey!!! Två död yeyyy 20st döda yeayyy jag klarade det. Gå in på youtube sök på vad du vill, på mindre än 3 sekunder du får exakt det du sökte på musik film you name it.

Allting ska vara där och skall vara lätt tilljäntligt. Ingen har tålamod med någonting idag. Dem har inge tålamod att lyssna på läraren mer än 5 minuter för att dem hänger inte med efter dem första 2 minuter då tycker dem att det är tråkigt och ger upp. Ingen minns att man ska kämpa för att bli bra på något. Sen är det en annan sak som gäller då pedagoger som är verkligen redo att offra all tid för dem här eleverna. Jajaj lycka till med 1 timme lång lektion och en grupp på 30 elever.

Jag provade att hjälpa dem här eleverna, sträckte hjälpande handen” ok nu är jag här låt se vad du har problem med?” Vi ska måla ett landskap men jag kan inte rita ett träd, en annan elev jag kan inte måla moln. Jag frågade läraren om dem hade gått igenom hur man målar moln, träd o.s.v. men herregud dem kan ju inte måla själva hur ska dem kunna hjälpa dem om dem har inte kunnat lösa det problemet själva. När lektionen startar dem får uppgiften med en kort genomgång som om jag ska vara ärligt hade inte kunnat ens hjälpa en vuxen. Vem fan vill hålla på med bild då särskild om vi pratar om elever i 12 till 15 år åldern som har tålamod som en ekorre som hade fått syn på ett berg nötter. Ärligt talat så är jag riktigt pisst off på det här systemet. Ta svenska t.ex. jag började ju inte skriva sådana texter förens jag hade lärt mig att alfabetet och stavningen, om jag inte kan alfabetet bli inte förvånade om ni inte kan läsa min reflektion sen när jag är klar med det.

NI får gärna kommentera på det jag hade skrivit har inget emot om ni inte håller med mig men skriv bara varför.

FORTSÄTTNING FÖLJER….

VFU skola. Ja vad kan jag säga om den, det var katastrof jag vet inte fan hur man kan jobba i såna förhållanden. Lärare får bara stå och skälla på alla barn från klockan 8 till 15. Min handledare som jag har är en före detta konstfack elev som hade tagit sin examen 2001, en väldigt trevligt tjej som verkligen lägger ner all energi och satsar på det här yrket, men det är kanske just det hon förlorar på. Stackaren försöker verkligen ge allt till dem här otacksamma elever: uppmärksamhet, stöd inspiration o.s.v. Hon är igentligen en perfekt lärare som konstfack skall känna sig stolta över.

Efter min första vecka så tänkte jag ok det kanske bara det att jag är rostigt, men jag hade ju min praktik senast i april månad när jag var på Stockholms universitet. Skolan som jag befann mig i var en innerstads skola och stämningen där var ju helt annorlunda än på den här.

Vad kan det bero på? Jag en hel del faktorer som kan ställa sig i vägen, men vilka då? Samtidigt som det finns elever som sitter helt tysta och helt inne i sitt arbete så finns det barn som bara går omkring utan att göra något och inte nog med det, dem går runt och stör dem barnen som sitter och verkligen arbetar för fullt. Ja vad kan man säga det finns ju en hel del massa svar på det men det som kommer upp i mitt huvud först och främst är ”behov av uppmärksamhet”. Vad kan det innebära? Någon typ av självbekräftelse?

Mitt intresse område under den här VFU blev inte pedagogens sätt att undervisa utan dem stökiga elevernas beteende. Jag satt där och observerade dem mest, jag försökte verkligen sätta mig på deras plats och förstå vilka slags processer pågick i deras huvud under lektions gång. Så jag började tänka mig lång tillbaka på mina egna erfarenheter under högstadiet, vilket blev lite svårt eftersom jag då var ju riktigt bild intresserad elev. Då började jag tänka på dem lektioner som jag var inte så särskild intresserad av NO då brukade vara lite långt tråkigt ibland men bara ibland. Vad gjorde jag då? -försökte verkligen göra allt för att få tiden att gå genom att teckna och skoja med kompisarna. Hmm.. det är också lite svårt eftersom jag aldrig var den som skapade problem under lektionerna jag hade för stor respekt för lärare någonting som jag hade fått med mig från tiden då jag gick i skolan i Ryssland. Jag visste på den tiden att det kanske är inte så smart av mig att bli ovän med lärare eftersom mitt betyg hängde så pass mycket på det. FORTSÄTTNING FÖLJER……

Foto.

På grund av all strull med schemat som hade på gått, blev det så att jag missade foto introduktionen som var i måndags, men som tur träffade jag läraren som var helt öppen för att hjälpa oss som hade missat lektionen chansen att att ta igen den under fredagen.
Vilket jag är väldigt tacksamm förr eftersom jag hade inga tidigare erfarenheter av att jobba med digital kamera. Återigen repetition på det man gick igenom under lärarhögskolan, men en liten typ av uppdatering.
Vi fick jobba utomhus för att lösa uppgifter som vi blev tilldelade av läraren. En hel del hinder uppstod under sälva processgången då vi fick byta kamera p.g.a. batteriet som skulle ta slut precis efter vi hade tagit några bilder. En annan hinder var själva användning av kameran som vi hade lite problem med.
I slutändan så blev det jätte fina bilder som fick överföras på datan och sedan redovisas för läraren.

En annan spännande sak som hade inträffat under veckan var att jag fick besöka min VFU skola, årskurser 1 till 9 tror jag. Intrycket som den lämnade var nog ganska så positiv jag kände mig väldigt vällkommen av min handledare. Men än så länge vet jag inte om jag kan vara hundra procent säker på det så jag får vänta och avvakta lite tills jag kan bekräfta det med all säkerhet.

tjoho och här är vi tillbaka till kära blogg igen!!!!
Nyheter: Foto och rörligt bild.

Jag börjar med rörliga bilden som vi hade i tisdags. Allting i sig upplevdes lite som repetition på det vad jag hade genomförd under mina studier då jag gick på Lärarhögskolan. Men det var jäkligt kul under själva inspelningen av kortfilmen som vi hade gjort i klassen. Jag och Linda blev indelade i en grupp där vi fick använda oss av varandras skådespelar talanger.
Det kändes lite stressigt från början eftersom jag ville göra något riktigt spännande men i.o.m. den tidsramen vi fick så blev man tvungen att begränsa sig ganska rejellt, vilket jag tyckte var rätt synd faktiskt. Men i alla fall resultatet blev inte någon typ av storslagen film som skulle ha blivit oskar nominerad men jag måste erkänna att det var kul faktiskt. Stor tack till Lindas dolda skådespeleri talanger som räddade min film. Utöver det så kan jag säga att det var givande att få med några verktyg som vi blev tilldelade under lektionen som man kommer säkert att ta vara på under VFU arbetsuppgiften. En hel del inspiration väcks under sådana typer av lektionen man bara upptäcker fler och fler möjligheter med den här utbildningen.

Kroppsligt och visuellt kommunikation. Ja temat i sig kan tolkas på alla möjliga sätt och ska jag vara ärligt så ser jag faktiskt fram emot redovisningen. Jag tror att det kommer att bli väldigt spännande att se på hur alla kommer att lösa denna uppgift. Varför? Ja för att vår klass bygger på en hel del variation som jag anser som något väldigt positivt.

Själv har jag inte tänkt på temat så mycket än, eftersom jag gillar inte att sätta press på mig själv så mycket för då finns det risk för att man kan prestera något som inte kommer att tycka om senare. Men några ideer har nog dykt upp i huvudet som jag kommer inte att gå in på djupet än. Vi får se måste nog sortera dessa tankar och sedan bearbeta dem. Men jag är nog säker på att det kommer att involvera en hel del estetik som jag har faktiskt saknat att använda i mina studier.