VFU skola. Ja vad kan jag säga om den, det var katastrof jag vet inte fan hur man kan jobba i såna förhållanden. Lärare får bara stå och skälla på alla barn från klockan 8 till 15. Min handledare som jag har är en före detta konstfack elev som hade tagit sin examen 2001, en väldigt trevligt tjej som verkligen lägger ner all energi och satsar på det här yrket, men det är kanske just det hon förlorar på. Stackaren försöker verkligen ge allt till dem här otacksamma elever: uppmärksamhet, stöd inspiration o.s.v. Hon är igentligen en perfekt lärare som konstfack skall känna sig stolta över.
Efter min första vecka så tänkte jag ok det kanske bara det att jag är rostigt, men jag hade ju min praktik senast i april månad när jag var på Stockholms universitet. Skolan som jag befann mig i var en innerstads skola och stämningen där var ju helt annorlunda än på den här.
Vad kan det bero på? Jag en hel del faktorer som kan ställa sig i vägen, men vilka då? Samtidigt som det finns elever som sitter helt tysta och helt inne i sitt arbete så finns det barn som bara går omkring utan att göra något och inte nog med det, dem går runt och stör dem barnen som sitter och verkligen arbetar för fullt. Ja vad kan man säga det finns ju en hel del massa svar på det men det som kommer upp i mitt huvud först och främst är ”behov av uppmärksamhet”. Vad kan det innebära? Någon typ av självbekräftelse?
Mitt intresse område under den här VFU blev inte pedagogens sätt att undervisa utan dem stökiga elevernas beteende. Jag satt där och observerade dem mest, jag försökte verkligen sätta mig på deras plats och förstå vilka slags processer pågick i deras huvud under lektions gång. Så jag började tänka mig lång tillbaka på mina egna erfarenheter under högstadiet, vilket blev lite svårt eftersom jag då var ju riktigt bild intresserad elev. Då började jag tänka på dem lektioner som jag var inte så särskild intresserad av NO då brukade vara lite långt tråkigt ibland men bara ibland. Vad gjorde jag då? -försökte verkligen göra allt för att få tiden att gå genom att teckna och skoja med kompisarna. Hmm.. det är också lite svårt eftersom jag aldrig var den som skapade problem under lektionerna jag hade för stor respekt för lärare någonting som jag hade fått med mig från tiden då jag gick i skolan i Ryssland. Jag visste på den tiden att det kanske är inte så smart av mig att bli ovän med lärare eftersom mitt betyg hängde så pass mycket på det. FORTSÄTTNING FÖLJER……

jag längtarv efter fortsättningen.
SvaraRadera